Den heliga treenigheten: informationen, näringslivet och meningen med livet

Musikproducent, doktor i organisk kemi, föreläsare och debattör om digitalisering, innovation och framtidsfrågor. Ashkan Fardost är mannen bakom cv:t och Vakanta har pratat med honom om hur digitaliseringen förändrar världen – i grunden. 

1900-talet har precis slagit om till 2000-tal och fildelningsprogrammet Napster revolutionerar hur vi konsumerar musik. Ashkan börjar använda sin egen dator för att producera låtar och funderar på hur han ska kunna nå till en lyssnarkrets. Han och några vänner börjar smyga in sina låtar i kända artisters skivor, lite som ett påskägg för nedladdaren. Låtarna blev kvar och fortsatte laddas ner – ett kvitto på att musiken uppskattades. För musikbranschen, som dittills präglats av kontakter och vem som känner vem, ritades kartan om med besked. 

Ashkan Fardost Vakanta
Ashkan Fardost

– Där och då insåg jag hur internet skulle komma att slå ut rådande hierarkier och rita om hela maktkartan. Sedan dess har jag försökt använda mig av samma synsätt oavsett vad jag har jobbat med. När jag pluggade insåg jag ganska snabbt att jag skulle få mer gjort om jag kollade på världens bästa föreläsningar från Harvard och Oxford online, istället för att gå och lyssna på en trött professor i en grå föreläsningssal på campus. Dessutom skapades en massa forskarnätverk på internet där man kunde utbyta erfarenheter och forskningsresultat på ett mer agilt och sökbart sätt. 

Automatiseringsrädslor och papperskramare

Det är oundvikligt att prata om automatisering och hur det är på väg att förändra hur vi arbetar. Frågan om vilka kompetenser som blir viktiga i framtiden ställs onekligen på sin spets. Automatiseringsrädslor förekommer, bland annat hos papperskramande tjänstemän i traditionstunga branscher. Hur ska vi bemöta känslorna och få med dessa på tåget? Genom att möta rädslan i vitögat, menar Ashkan. 

– Världen står inför en genomgående förändring som inte liknar något sedan tryckpressens intåg för 500 år sedan. Det kommer krävas anpassning. Jag tror man måste vara brutalt ärlig mot sig själv och reflektera över hur viktigt det man gör är och sannolikheten att ens sysslor kommer finnas kvar. Levnadssättet som vi har idag, med enorm trygghet, stabilitet och ett åtta till fem-jobb är en anomali i historien. 

Dessutom är det en generationsfråga, där tjugoåringarna som är nya på arbetsmarknaden möter en, för dem, bisarr verklighet. Många gånger möts de av arbetsplatser som ligger långt bakom deras digitala färdigheter. Men digitalisering innebär inte bara att sysslor automatiseras, det ändrar också hur vi interagerar med varandra inom organisationer. Något som rådande coronatider sätter ljus på.

– Nu under corona blir mycket av det som har varit luft synligt, som alla möten man har haft i onödan. Allt det kommer skäras bort och jag tror att det kommer leda till effektiviseringar på arbetsplatser överlag. Men det bäddar också för fler gigare och konsulter, även om det förstås är branschspecifikt. 

Ashkan är snabb med att lägga till att det inte innebär att det fysiska mötet kommer försvinna helt:

– Det är bara att se hur folk mår just nu med jobb hemifrån och begränsade sociala kontakter.

Informationsteknologin och meningen med livet

I sina föreläsningar sätter Ashkan ofta digitaliseringen i ett historiskt perspektiv. Även under vår intervju kopplar han återkommande samtalsämnena till historiska och sociologiska skeenden över tid. 

– Under hela mänskligheten har det funnits ett informationsmonopol, fram tills internet. Och vår historia har hela tiden präglats av tre saker: ett näringsliv, tillgången till information och att skapa mening för människor. Det har alltid funnits en makt som kan läsa samt förmedla information, och sedan använt det till sin fördel för att förhindra revolution. I det feodala samhället var väldig få läskunniga, man använde sig av skriftspråket och kunde styra folket genom tron på himmelriket. När tryckpressen kom in i bilden ökade läskunnigheten, kapitalismen tog form och man började slopa himmelriket som meningen med livet. Idén om ett självförverkligande tog över och gav incitament till folket att arbeta i fabrikerna och bolagen. 

Men självförverkligandet som ideologi kommer snart att dö, menar Ashkan. Med sociala medier kan vi dessutom fejka för hela världen hur självförverkligade vi är. Han belyser det med privatjets som står parkerade på marken där människor får betala för att ta selfies i den. 

– Det är peak i individualism och självförverkligande. Det kommer ersättas med något nytt, men det går inte att säga vad. Däremot tror jag att vi kommer gå mot ett digitalt stamsamhälle, där människor förenas i att försöka förverkliga något typ av projekt. Där kommer man hitta sin mening, sin plats och incitamenten för vad man vill göra. Kryptorörelsen är ett redan existerande exempel, där människor ansluter sig till ett decentraliserat finansiellt system som ruckar på en grund som burit världen länge.